Ett röjningsröseområde i Farstorp – odling, begravning och ritual

  • Maria Petersson

Abstract

This paper problematises the categories grave and clearance cairn, based on source-material from Farstorp, Småland. A central point of departure for the analysis is landuse in a long-term perspective. Parts of a clearance-cairn site, comprising clearance-cairns, graves and constructions similar to graves although less well–built, were excavated. The latter were termed complex cairns. Exterior elements were kerbs and surface layers of fire-cracked stones. Interior features resembled cremation layers with fire-cracked stones. Inside and adjacent to these, burnt animal bones and other objects, including intact pots containing food, had been deposited. The main building material was clearance stones, plausibly from surrounding arable land. Features mainly date to Late Roman Iron Age and Migration Period. Fire-cracked stones and burnt animal bones are interpreted as waste from ritual meals, consumed during spring and autumn farm work. Depositions of grinding stones support the assumption that fertility of the land was an important ritual theme. Participants of these meals might be members of the household that held the land rights. A few human bones were deposited in each grave, possibly from deceased members of the owner family who might be expected to act in favour of their living descendants, to enhance fertility in general. Such deposits may also have demonstrated and consolidated land rights.

References

RAÄ= Riksantikvarieämbetet

Ajneborn, B. (2013). Sydvästlänken. Delsträckan Barkeryd- Värnamo. Arkeologiska föundersökningar genom södra och norra delarna av Jönköpings län. Småland, Nässjö och Värnamo kommuner, Barkeryd, Nässjö och Tännö socknar. RAÄ dnr 422-00696-2012. Rapport 2013:37. Stockholm: RAÄ.

Alering, Å. (2010). Fossilt landskap i modern tid. Fornlämningsmiljöer i småländsk skogsmark. Steg 2. Studier av arkeologiska undersökningar i Kronobergs län. Rapport 2010:15. Växjö: Smålands museum.

Andersson, G. (2003). Lunda gård – delområde E «Lunden» – en plats för aktiviteter under förhistorisk och historisk tid. E20 Södermanland, Strängnäs socken, Strängnäs 2:23, RAÄ 266. RAÄ UV Mitt. Rapport 2003:6. Stockholm: RAÄ.

Andersson, H. & Widgren, M. (Red.). (2016). Kan man leva på en ödegård? Huvudgårdar, landbotorp och odlingssystem under medeltid i Lägerbobygden, Östergötland. KVAHH handlingar. Antikvariska serien 53. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och antikvitets Akademien.

Arbman, H. (1945). Käringsjön. Studier i halländsk järnålder. KVHAA:s handlingar del 59:1. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Artelius, T. (2010). Den gamla döden och den nya. Om vikingatidens förkristna begravningar, religiösa riter och religionsskiftet. Jönköping: Jönköpings läns museum.

Ashmore, W. & Knapp, B. (Red.).(1999). Archaeologies of landscape. Contemporary perspectives. Oxford: Blackwell Publishers.

Bell, C. (1992). Ritual theory, ritual practice. New York: Oxford University Press.

Bellander, E. (1938). Bålrösen – offerrösen. Kulturhistoriska studier tillägnade Nils Åberg. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalts förlag, 91–100.

Bengtsson, L. (2004). Bilder vid vatten. Kring hällristningarna i Askums sn, Bohuslän. Gotarc Series C. Arkeologiska Skrifter No. 51. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Bennett, A. (1987). Graven – religiös och social symbol: strukturer i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet. (Doktorsavhandling.) Stockholms universitet, Stockholm.

Berg, J. (2003). Gods och landskap. Jordägande, bebyggelse och samhälle i Östergötland 1000–1562. (Doktorsavhandling.) Stockholms universitet, Stockholm.

Berggren, Å. & Nilsson Stutz, L. (2010). Ett utmanande koncept. I A. -C. Hornborg (Red.), Den rituella människan – flervetenskapliga perspektiv. Linköping: Linköping University Electronic Press. Hämtat från http://urn.kb.se/ resolve?urbn=urn:nbn:se:liu:diva-58921

Berglund, B. & Börjesson, K. (Red.).(2002). Markens minnen. Landskap och odlingshistoria på småländska höglandet under 6000 år. Stockholm: RAÄ.

Björkhager, V. (1992). Kenotafer – finns de? En undersökning av gravmaterial från Uppland och Södermanland. (CDuppsats i arkeologi.) Uppsala universitet, Uppsala.

Björkman, L. (2014). Pollenanalytisk undersökning av en lagerföljd från Staplakärret och jordprover från fornlämningen RAÄ 295 (Barkeryds socken) vid Farstorp i Nässjö kommun. Nässjö: Viscum pollenanalys & miljöhistoria. (Bilaga 9 i Petersson, 2016,)

Botwid, K. (2016). The artisanal perspective in action: An archaeology in practice. (Doktorsavhandling.) Lunds universitet, Lund.

Bringeus, N. -A. (1971). Arbete och redskap. Materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen. Lund: Gleerup.

Burström, M. (1990). Järnframställning och gravritual: en strukturalistisk tolkning av järnslagg i vikingatida gravar. Fornvännen 1990 (85), 261–271.

Carelli, P. (2001). En kapitalistisk anda. Kulturella förändringar i 1100-talets Danmark. (Doktorsavhandling.) Lunds universitet, Lund.

Carlie, A. (2004). Forntida byggnadskult. Tradition och regionalitet i södra Skandinavien. RAÄ, Arkeologiska skrifter No 57. Stockholm: RAÄ.

Carlie, A. (2009). Käringsjön – en gammal fyndplats i ny belysning. I A. Carlie (Red.), Järnålderns rituella platser. Femton artiklar om kultutövning och religion från en konferens i Nissaström den 4.–5. oktober 2007 (s. 225–264). Halmstad: Kulturmiljö Halland.

Connelid, P., Mascher, C. & Weiler, E. (1993). Röstorp – ett västsvenskt röjningsröseområde i skogsmark. Arkeologi i Sverige. Ny följd 2. Stockholm: RAÄ, 15–38.

Douglas, M. (1966). Purity and danger. An analysis of concepts of pollution and taboo. London: Routledge & K Paul.

Engman, F., Lorenzon, M. & Vestbö-Franzén, A. (2015). Odling och markutnyttjande. Ett syntesarbete utfrån undersökningar av fossil åkermark i Jönköpings län. Jönköping: Jönköpings läns museum.

Fischer, C. (2007). Tollundmanden: gaven til guderne : mosefund fra Danmarks forhistorie. Højbjerg: Hovedland.

Gren, L. (1989). Det småländska höglandets röjningsrösen. Arkeologi i Sverige 1986. Stockholm: RAÄ, 73–96.

Gren, L. (1991). Fossil åkermark. Fornlämningar i Sverige 1. Stockholm: RAÄ.

Gräslund, A. -S. (2013). Kristna inslag i Gamla Uppsala och dess närområde. Gamla Uppsala i ny belysning. I O. Sundqvist & P. Vikstrand (Red.), Gamla Uppsala i ny belysning (s. 113–134). Uppsala: Swedish Science Press.

Gustafsson, J. & Nordström, M. (2010). Döden i Torsvik. Tre järnåldersgravfält i södra Vätterbygden berättar om gravritualer, sydportar och brännportar. Jönköping: Jönköpings läns museum.

Gustawsson, K. A. (1949). Kokstenshögar. Fornvännen, 133–165.

Hansson, M. (2008). En gammal grävning, ett kulthus och ett antikvariskt problem. I J. Goldhahn (Red.), Gropar & monument. En vänbok till Dag Widholm (s. 147–169). Kalmar: Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar.

Harris, E. C. (1979). Principles of archaeological stratigraphy. London: Acad. P.

Holm, I. (2004). Forvaltning av argrare kulturminner i utmark. Upublisert doktorgradsavhandling i arkeologi. Arkeologisk institutt, Universitetet i Bergen, Bergen.

Hyenstrand, Å. (1968). Skärvstenshögar och bronsåldersmiljöer. TOR XII, 61–79.

Hyenstrand, Å. (1984). Fasta fornlämningar och arkeologiska regionindelningar. Rapport 1984:7. Stockholm. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.

Håland, R. (1987). Socio-economic differentiation in Neolithic Sudan. Cambridge Monographa in African Archaeology 20. BAR International Series 350. Cambridge: BAR.

Häggström, L. (2005). Landskapsutnyttjande, bete och odling på sydsvenska höglandet under äldre järnålder. Exemplet Öggestorp. (Doktorsavhandling.) Göteborgs universitet, Göteborg.

Häggström, L. (2007). Monument eller liklös grav? Om tolkningar av gravar och monument utan tydlig gravläggning. I L. Häggström (Red.), Öggestorp & Rogberga. Vägar till småländsk förhistoria (s. 55–78). Jönköping: Jönköpings läns museum.

Innselset, S. 2005. Skålgropene i Valdres og indre Sogn – ikkje berre ’stølsristningar’? I K. A. Bergsvik & A. Engevik jr. (Red.), Fra funn til samfunn. Jernalderstudier tilegnet Bergljot Solberg på 70-årsdagen (s. 69–90). UBAS. Bergen: Universitetet i Bergen.

Isaksson, S. (2015). Analys av organiska lämningar i keramik från Farstorp. Stockholms universitet. Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Arkeologiska forskningslaboratoriet. Auxilia. Uppdragsrapport nr 253. Stockholm. (Bilaga 12 i Petersson, 2015.)

Janson, G. (1999). Stensättningar och rösen vid sidan om. En studie av kvadratiska stensättningar och rösen i Kronobergs län. (C-uppsats i arkeologi.) Kalmar högskola, Kalmar.

Kaliff, A. (1992). Brandgravskick och föreställningsvärld. En religionsarkeologisk diskussion. (Licenciatavhandling.) Uppsala universitet, Uppsala.

Kaliff, A. (1994). Skärvstenshögar och kremeringsplatser. Exempel och experiment med utgångspunkt från en utgrävning i Ringeby, Kvillinge sn, Östergötland. TOR 26, 35–56.

Kaliff, A. (1997). Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. (Doktorsavhandling.) Uppsala universitet, Uppsala.

Kaliff, A. (1999). Objekt och tanke. Speglingar av bronsålderns föreställningsvärld. I M. Olausson (Red.), Spiralens öga. Tjugo artiklar kring aktuell bronsåldersforskning (s. 91–114). RAÄ, Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr. 25. Stockholm: RAÄ.

Kallerskog, L. (2012). Domarring i Porteshult. Arkeologisk undersökning av domarring RAÄ Månsarp 41:2 med anledning av skadegörelse i samband med kraftledningsarbeten, Månsarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Jönköpings läns museum: Jönköping.

Kraft, A. (2005). Röjningsrösen som transitionsmonument: en diskussion kring gravar i röjningsröseområden. I P. Lekberg (Red.), Texter kring ting och tid: arkeologiska fenomen i Kronobergs län (s. 95–114). Växjö: Kulturspridaren.

Lagerås, P. (2000). Järnålderns odlingssystem och landskapets långsiktiga förändring. Hamnedas röjningröseområden i ett paleoekologiskt system. I P. Lagerås (Red.), Arkeologi och paleoekologi i sydvästra Småland. Tio artiklar från Hamnedaprojektet (s. 167–229). Stockholm: RAÄ.

Lagerås, P. (2013). Agrara fluktuationer och befolkningsutveckling på sydsvenska höglandet tolkade utifrån röjningsrösen. Fornvännen 108 (2013), 263–276.

Lindeblad, K. & Nielsen, A. -L. (1997). Kungens gods i Borg. Om utgrävningarna vid Borgs säteri. Arkeologisk slutundersökning, Borgs säteri 6702, RAÄ 276, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Linköping: RAÄ.

Lindeblad, K. & Petersson, M. (2009). Riter kring berg, block och vatten – om utgrävningarna vid Abbetorp i västra Östergötland. I A. Carlie (Red.), Järnålderns rituella platser. Femton artiklar om kultutövning och religion från en konferens i Nissaström den 4.–5. oktober 2007 (s. 101–138). Halmstad: Kulturmiljö Halland.

Lindeblad, K. & Petersson, M. (2012). Mörtlösa bytomt – gårdar från järnålder och historisk tid. Östergötland, Linköpings kommun, S:t Lars socken, RAÄ 323 m.fl. Dnr 423-00337-2007. RAÄ, UV rapport 2012:50. Stockholm: RAÄ.

Lundqvist, L. (1991). Undersökta skärvstenshögar i Västsverige. Arkeologi i Sverige. Ny följd 1. Stockholm: RAÄ, 43–60.

Magnell, O. (2013). Djurben från FU Farstorp (RAÄ 295), Barkeryds socken, Jönköpings län. Lund: RAÄ. (Bilaga 7 i Sjölin, 2013a).

Magnell, O. (2015). Analys av osteologiskt material från Farstorp, Barkeryd RAÄ 295, Kramsäng 1:2, 1:11 och Ryssby 2:11, Jönköpings län. Mars 2015. Lund: SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten. (Bilaga 5 i Petersson 2015).

Mascher, C. (Red.).(2002). Agrarhistorisk landskapsöversikt: Västergötland och Dalsland. Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götaland.

Mjærum, A. (2012) Åkre og beitemark i Fevanggrenda. Nytt om jernalderlandbruket i Vestfold. Viking LXXV, s. 109–130.

Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.

Myrdal, J. (1985). Medeltida åkerbruk. Agrarteknik i Sverige ca. 1000 till 1520. Stockholm: Nordiska museet.

Nielsen, A. -L. (1997). Pagan cultic and votive acts at Borg. I H. Andersson, P. Carelli & L.Ersgård (Red.), Visions of the past. Trends and traditions. Studies in Swedish medieval archaeology (s. 373–392). Stockholm: RAÄ.

Nielsen, V. (1993). Jernalderens pløjning. Store Vildmose. Vendsyssel: Vendsyssel historiske museum.

Nieuwhof, A. (2015). Eight human skulls in a dung heap and more. Ritual practice in the terp region of the northern Netherlands 600 BC–AD 300. Groningen: Barkhuis publishers and University of Groningen Library.

Nilsson, C. (1987). Gravundersökningar i Östergötland åren 1967–84. I T. Andrae, M. Hasselmo & K. Lamm (Red.), 7000 år på 20 år. Arkeologiska undersökningar i Mellansverige (s. 79–108). Stockholm: RAÄ.

Nilsson, L. (2009). Häst och hund i fruktbarhetskult och blot. I A. Carlie (Red.), Järnålderns rituella platser. Femton artiklar om kultutövning och religion från en konferens i Nissaström den 4.–5. oktober 2007 (s. 81–100). Halmstad: Kulturmiljö Halland.

Nilsson, P. (2017) Brukade bilder. Södra Skandinaviens hällristningar ur ett historiebruksperspektiv. (Doktorsavhandling.) Stockholms universitet, Stockholm.

Norman, P. (1989). Röjningsrösen och förhistoriska gravar. Arkeologi i Sverige 1986. RAÄ Rapport 1988:2, Stockholm: RAÄ, 97–109.

Nylén, E. (1958). Pryda, skydda, binda? Om gravskickets mening och skärvstensrösenas problem med anledning av ett aktuellt bronsåldersfynd. Gotländskt arkiv 1958, 23–38.

Oma, K. A. (2007). Human – animal relationships. Mutual becomings in Scandinavia and Sicilian households 900–500 BC. Oslo Arkeologiske Serie Nr. 9. Oslo: Unipub.

Pedersen, E. A. & Widgren, M. (1998). Järnålder, 500 f.Kr.–1000 e.Kr. I S. Welinder, E. A. Pedersen & M. Widgren. Det svenska jordbrukets historia. Jordbrukets första femtusen år. 4000 f.Kr.–1000 e.Kr. (s. 239–459). Stockholm: Natur och Kultur.

Petersson, M. (1999). Arkeologiska utgrävningar av fossil åkermark – en metodstudie. I A. Ericsson (Red.), Odlingslandskap och uppdragsarkeologi. Artiklar från Nätverket för arkeologisk agrarhistoria (s. 61–73). RAÄ. Skrifter nr 29; Stockholm: RAÄ.

Petersson, M. (2006). Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. (Doktorsavhandling.) Uppsala universitet, Uppsala.

Petersson, M. (2011). Ett nät av vägar. Arkeologi i Östergötland, 11–12.

Petersson, M. (2013). Hulje – Calendrical rites along a small stream. Electronic Journal of Folklore 55. (http://www.folklore.ee/folklore/vol55/petersson.pdf)

Petersson, M. (Red.). (2015). Farstorp – ett röjningsröseområde i långtidsperspektiv. Småland, Nässjö kommun, Barkeryds socken, Kramsäng 1:2 och 1:11 samt Ryssby 2:11, RAÄ 287, 295, 358, 362, 363, 364, 371. SHMM dnr 5.1.1-00369-2015. Rapport 2015:116. Stockholm: Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten.

Rasch, M. (1994). The appearance of weapon graves in Scandinavia around the Birth of Christ: some interpretations in the light of weapon graves from Öland. I C. von Carnap-Bornheim (Red.), Beiträge zu römischer und barbarischer Bewaffnung in den ersten vier nahchristlichen Jahrhunderten. Akten des 2. Internationalen Kolloquiums in Marburg a.d. Lahn, 20. bis 24. Februar 1994 (s. 223–231). S. Marburg: Vorgeschichtliches Seminar der Phillips-Univ.

Rentzhog, S. (1967). Om skärvsten och skärvstensrösen. TOR XI, 61–82.

Rundkvist, M. (1994). Skärvstenshögar med grav gömmor i östligaste Mälarområdet. Fornvännen 89, 83–89.

Röst, A. 2016. Fragmenterade platser, ting och människor. Stenkonstruktioner och depositioner på två gravfältslokaler i Södermanland, ca. 1000–300 f.Kr. Stockholm studies in Archaeology 71. (Doktorsavhandling.) Stockholms universitet, Stockholm.

Schiffer, M. (1987). Formation processes of the archaeological record. Salt Lake City: University of Utah Press.

Sigvallius, B. (1994). Funeral pyres. Iron Age cremations in North Spånga. (Doktorsavhandling.) Stockholms universitet, Stockholm

Sjölin, M. (2010). Röjningsrösen och gravar på Stora Farstorp. Arkeologisk utredning. Inför ställverksbygget i samband med utbyggnad av Sydvästlänken. Stora Farstorp, fastigheterna Kramsäng 1:4 och Ryssby 2:11. RAÄ 280, Barkeryds socken, Nässjö kommun, Småland, Jönköpings län. Dnr 421-2425-2010. RAÄ, UV Öst. Rapport 2010:39. Linköping: RAÄ.

Sjölin, M. (2011). Arkeologisk förundersökning. Fastigheten Kramsäng 1:4. Inför byggnad av kraftstation. Boplatslämningar kring stensättningarna RAÄ 288, 289, 296 Barkeryds socken, Nässjö kommun, Småland. RAÄ. Rapport UV Öst 2011:103. Linköping, RAÄ.

Sjölin, M. (2013a). Farstorp – ett röjningsröseområde med gravar. Arkeologisk förundersökning med anledning av utbyggnad av Sydvästlänken. Småland, Nässjö kommun, Barkeryds socken, Kramsäng 1:2 och 1:4, RAÄ 284 och 295. Dnr 422-02821-2012. RAÄ. UV Rapport 2013:47. Stockholm, RAÄ.

Sjölin. M. (2013b). Romersk järnålder vid Stora Farstorp. Arkeologisk undersökning. Småland, Nässjö kommun, Barkeryds socken, Kramsäng 1:4, RAÄ 288, 289, 296,307, 308. Dnr 423-03007-2011. RAÄ. UV Rapport 2013:89. Stockholm, RAÄ.

Sjölin, M. (2015). Krogarängen – ett romartida gravfält. Arkeologisk undersökning. Östergötland, Vadsten kommun, Vadstena och Sankt Per socken, Kvissberg 2:5 och 2:6, Del av RAÄ 11 i Vadstena socken, Del av RAÄ 36 i Sankt Per socken, RAÄ 67, 68 och 74 i Vadstena socken. Dnr 423-01493-2010. SHMM. Arkeologiska uppdragsverksamheten. Rapport 2015:17. Stockholm, Statens historiska museer.

Skoglund, P. (2005). Vardagens landskap. Lokala perspektiv på bronsålderns materiella kultur. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Skoglund, P. (2006). Inlandsarkeologi. Vetenskapligt program för uppdragsarkeologin vid Smålands museum. Växjö: Smålands museum.

Steinsland, G. 2007. Fornnordisk religion. Stockholm: Natur och kultur.

Stilborg, O. (2008). Förhistorisk järnhantering i Östergötland – det metallurgiska och keramiska källmaterialet, I E. Räf (Red.), Varifrån kom järnet? Förhistorisk järnframställning i Östergötland (s. 81–113). Linköping: Östergötlands länsmuseum.

Stilborg, O. (2014). Den aktivitetskänsliga keramiken. Keramiska fynd från RAÄ 295, Barkeryds socken, Jönköpings län. Rapport. SKEA. (Bilaga 11 i Petersson, 2015.)

Stjernquist, B. (1997). The Röekillorna spring. Spring-cults in Scandinavian prehistory. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Straume, E. (1984). Fasettslipte glass i nordiske graver fra 4. og 5. århundre e.Kr. Stensil. Oslo universitet, Oslo.

Svanberg, F. 2000. Gravar i röjningsröseområden. De förmodade gravarna inom Hamneda RAÄ 77 och problematiken kring röjningsröseområden och gravar i södra Sverige. I P. Lagerås (Red.), Arkeologi och paleoekologi i sydvästra Småland. Tio artiklar från Hamnedaprojektet (s. 113–133). Stockholm: RAÄ.

Vestbö-Franzén, A. (2004). Råg och rön. Om mat, människor och landskapsförändringar i norra Småland, ca. 1550–1700. (Doktorsavhandling.) Stockholms universitet, Stockholm.

Widgren, M. (Red.) (2003). Röjningsröseområdena på sydsvenska höglandet – arkeologiska, kulturgeografiska och vegetationshistoriska undersökningar. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.

Wigren, S. (1987). Sörmländsk bronsåldersbygd. En studie av tidiga centrumbildningar daterade med termoluminiscens. (Doktorsavhandling.) Stockholms universitet, Stockholm.

Åstrand, J. 2007. Den medeltida gården vid Markaryd. I M. Hansson (Red.), Utmarker, gårdar och människor. Om järnålder och medeltid i sydvästra Småland (s. 55–85). Växjö: Smålands museum.

Åstrand, J. 2012. Gravar och boplats vid Vedeby. Karlskrona 6:24, Stadsträdgården, Vedeby. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Särskild undersökning 2011. Blekinge museum rapport 2011:8/Smålands museum rapport 2012:6. Växjö: Smålands museum.

Published
2020-08-20
How to Cite
Petersson, M. (2020). Ett röjningsröseområde i Farstorp – odling, begravning och ritual. AmS-Varia, (61), 115-137. https://doi.org/10.31265/ams-varia.vi61.340
Views
  • Abstract 294
  • pdf 54