Sten som betydelsebärare i den förhistoriska föreställningsvärlden

  • Marianne Lönn
Keywords: stone packings, stone-settings, stone-covered hillocks, religious philosophy, cult, continuity, longue durée

Abstract

This article discusses the meaning of stones and the practice of gathering stones, in graves, clearance cairns and stone-covered hillocks. The emphases are on stone-covered hillocks and their long-term usage (up to 1500 years), analyzed using the concept of longue durée. In this paper I propose that the stones in themselves have a cultic meaning as well as the actions, i.e. the remodeling of hillocks and the placing of clearance cairns among graves. In this, I see a connection between stone-covered hillocks, graves and clearance cairns. The underlying concept is a stable, but slowly changing, prehistoric religious tradition that lasted from the Bronze Age to the Migration Period and possibly also through the Late Iron Age. A basic change in this does not take place until the coming of Christianity in the Medieval Period. The reason that Medieval and later clearance cairns were placed together with graves is probably due to their similar appearance.

References

Andersson, S. (1976). Tuve 65. Stensättning. Bronsålder/äldre järnålder. Fyndrapporter 1976. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar, s. 85–144. Göteborg.

Artelius, T. (2008). Akropolis bortom världens ände. Variationer i människans återgivelser av den heliga verkligheten. I E. Hjärtner-Holdar, T. Ericsson & A. Östling (Red.), Mellan himmel och jord. Ryssgärdet, en guldskimrande bronsåldersmiljö i centrala Uppland. Arkeologi E4 Uppland – studier. Volym 5, s. 481–496. Uppsala.

Artursson, M., Karlenby, L. & Larsson, F. (Red.).(2011). Nibble. En bronsåldersmiljö i Uppland. Särskild undersökning 2007. E18 sträckan Sagån – Enköping. Uppland, Tillinge socken, Tillinge-Nibble 1:9 & Tillinge-Mälby 5:1. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2011, 111. Stockholm.

Bintliff, J. (1991). The contribution of an Annaliste/structural history approach to archaeology. I J. Bintliff (Red.), The Annales school and Archaeology, s. 1–33. London, New York.

Bradley, R. (1998). The Significance of Monuments. On the shaping of human experience in Neolithic and Bronze Age Europe. London, New York.

Braudel, F. (1980). On history. London.

Gerdin, A. -L. (1999). Rösen – Uttryck för makt eller platser där himmel och jord möts i det kosmiska rummet. I M. Olausson (Red.), Spiralens öga. Tjugo artiklar kring aktuell bronsåldersforskning, s. 47–74 Stockholm.

Häggström, L. (2005). Landskapsutnyttjande, bete och odling: på sydsvenska höglandet under järnålder, exemplet Öggestorp (diss), GOTARC. Series B. Gothenburg Archaeological Theses. No 34, Göteborgs universitet og Jönköpings läns museum.

Kaliff, A. (1997). Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. Uppsala.

Karlenby, L. (2011). Stenbärarna. Kult och rituell praktik i skandinavisk bronsålder. Uppsala.

Kraft, A. (2003). Röjningsrösen som transitionsmonument. En diskussion kring gravar i röjningsröseområden. I P. Lekberg (Red.), Texter kring ting och tid. Arkeologiska fenomen i Kronobergs län, s. 93–114. Smålands museum. Växjö.

Kraft, A. (2013). Formspråk, färg och symbolik hos gravar. I A. Kraft & G. Ängeby. Symbolik i gravar. Med arkeologiska undersökningar för E6 som grund, s. 7–68. Mölndal.

Lindqvist, M. & Toreld, C. (2005). Gravar, skålgropssten och en neolitisk boplats vid Saltkällefjorden. Bohuslän, Munkedals kommun. Foss socken, Saltkällans säteri 1:2, RAÄ 239. Mellan fjord och fjäll. Boplatser från stenålder, gravar från brons- och järnålder. Teknisk rapport över de arkeologiska slutundersökningarna för E6 Småröd – Saltkällan, RAÄ 424, 425, 239 och 240. Foss socken i Munkedals kommun. Landskapet Bohuslän i Västra Götalands län. Bohusläns museum och Riksantikvarieämbetet UV Väst, s. 55–88. Uddevalla.

Lönn, M. (2009). En grav, en gravurna och en kvinna – Skee 1597. I M. Lönn & G. Ängeby (Red.), Järnåldergravar i Skee. Delområde 2 inom sträckan E6, Lugnet–Skee. Bohuslän, Skee socken, Vättland 1:6 och Bastekärr 1:8. RAÄ Skee 1090 och 1597. s. 73–89. Mölndal.

Lönn, M. med bidrag av Apel, J. & Brorsson, T. (2014). Kultplatsen på Stora Holm. Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs kommun, Tuve socken, Stora Holm 36:38, Tuve 46. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2014:45, Arkeologisk undersökning.

Lönn, M. (2015). Kultberget på Stora Holm. In Situ, volym 11, 9–23.

Munkenberg, B. -A. (2003). Svarteborg 116 – En plats för ceremoniellt bruk? I P. Claesson, & B. -A. Munkenberg (Red.), Projekt Gläborg – Rabbalshede. Arkeologiska undersökningar längs E6 i Bohuslän. Nr 1. Teknisk rapport, s. 131–157. Bohusläns museum. Uddevalla.

Munkenberg, B. -A. (2004). Monumentet i Svarteborg. I P. Claesson & B. -A. Munkenberg (Red.), Projekt Gläborg – Rabbalshede. Bygden innanför fjordarna. 3. Gravar och ritualer, s. 17–70. Bohusläns museum. Uddevalla.

Munkenberg, B. -A. (2012). Lämningar efter många företeelser och fenomen. In Situ 2011–2012, 39–63.

Munkenberg, B. -A. & Claesson, P. (2014). Tanum 2213. I P. Claesson, m.fl. Arkeologi norr om Gerumsälven. Arkeologiska undersökningar för väg E6 i Världsarv Tanum. Arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport 1802, 2211, 2213 samt del av 2260 och 2261. Hoghem 1:1, Tanum socken, Tanums kommun. Bohusläns museum. Rapport 2014:40, s. 133–185. Uddevalla.

Vikstrand, P. (2001). Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i mälarlandskapen. Uppsala.

Åberg, J. (2008). Söder om Bönekullen. Boplatser och gravfält vid Stora Holm. Arkeologisk förundersökning. Tuve 46, 63, 134, 167 samt Bpy 1, 2, 3, 4, 5, 6. Tuve 1:10 m fl, Tuve socken, Göteborgs kommun. Bohusläns museum. Rapport 2008:13. Uddevalla.

Ängeby, G. (2009). Gravfältet Skee 1090. I M. Lönn & G. Ängeby, Järnåldersgravar i Skee. Delområde 2 inom sträckan E6, Lugnet – Skee. Bohuslän, Skee socken, Vättland 1:6 och Bastekärr 1:8, RAÄ 1090 och 1597. UV Väst rapport 2009:2, s. 11–72. Arkeologiska undersökningar. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Mölndal.

Ängeby, G. & Connelid, P. (2016) med bidrag av Stilborg, O., Heimdahl, J. Arcini, C. & Strucke, U. Gravar och fossil åkermark. Riksväg 40, Dållebo–Hester, del 1. Rapport 2016:95. Arkeologiska och agrarhistoriska undersökningar Västra Götalands län, Västergötland, Ulricehamns kommun, Södra Vings socken, Intakan 1:7, Romsås 5:5, Getared 2:1, Övre Nordkvarnen 1:6, Vings Sjögården 1:8, Vings Torp 1:3, Ekeslunda 2:2, Södra Ving 79:1, 240:1, 294:1–2, 277:1, 295:1. Arkeologerna. Statens historiska museer. Stockholm.

Östlund, A. & Swedberg, S. (2014). Del 4b. Kompletterande särskild undersökning av Tanum 1796 och särskild undersökning av Tanum 2259 etapp II. I A. Östlund & S. Swedberg (Red.), Arkeologi söder om Gerumsälven. Särskild undersökning av Tanum 1796, 1821, 1910 och 2259 samt kompletterande särskild undersökning av Tanum 1796, s. 107–144. Kulturlandskapet rapporter 2014:6. Kulturlandskapet. Fjällbacka.
Published
2020-08-20
How to Cite
Lönn, M. (2020). Sten som betydelsebärare i den förhistoriska föreställningsvärlden. AmS-Varia, (61), 77-86. https://doi.org/10.31265/ams-varia.vi61.337
Views
  • Abstract 121
  • pdf 29